Övervakningskommittén sammanträdde den 15 maj och följande projekt prioriterades:
CirkFerm
Prioritering: En grönare gränsregion
Specifikt mål: Främja övergången till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi
Projektperiod: 01 september 2024 – 31 augusti 2027
Svenska projektägare: MITTUNIVERSITETET
Norska projektägare: HØGSKOLEN I INNLANDET
Total budget: 995 374 EURO
Belopp EU-medel: 451 895 EURO
Belopp IR-medel: 150 040 EURO
Skogen är en viktig resurs för Sverige och Norge och den måste användas mer cirkulärt och hållbart än vad den gör idag. En av de viktigaste biprodukterna från skogsindustrin är sågspån, men idag används sågspån främst till pellets som bränsle. Mikrober kan dock omvandla sågspån till mer än bara protein – de producerar också fleromättade fetter. Detta ökar produktens värde med mer än fem gånger och gör produktionen ekonomiskt konkurrenskraftig jämfört med liknande produkter idag. Projektet syftar till att visa att fermentering av trä från sågspån kan utgöra grunden för produktion av protein och fleromättade fetter som ingredienser för hållbart djurfoder i gränsregionen.
På väg – svensk-norsk hästnäring i samarbete
Prioritering: En mer social gränsregion
Specifikt mål: Förbättra lika tillgång till inkluderande utbildning av god kvalitet och tjänster för livslångt lärande genom att utveckla tillgänglig infrastruktur, bland annat genom att främja motståndskraften för distansutbildning och onlinekurser
Projektperiod: 1 Juni 2024 till 31 Maj 2027
Svenska projektägare: Wången Aktiebolag
Norska projektägare: STIFTELSEN NORWEGIAN HORSE CENTRE
Total budget: 734 974 EURO
Belopp EU-medel: 297 621 EURO
Belopp IR-medel: 136 298 EURO
Hästnäringen i gränsregionerna står inför stora förändringar och utmaningar framöver. Brist på arbetskraft, särskilt kvalificerad sådan, hindrar branschen från att utvecklas på ett hållbart sätt. Projektet syftar till att säkerställa tillgången på välutbildad personal inom branschen genom att lansera ett gemensamt initiativ för online-utbildning. I gränsregionen är utbildningsnivån generellt sett låg och det finns ett stort behov av att anpassa pedagogik och metoder till specifika behov efter kartläggning. Det finns framför allt ett behov av hybridprogram och digitala program som gör det möjligt för alla att delta, oavsett bostadsort eller familjesituation. Ett robust utbildningssystem kommer att bidra till att fylla kunskapsluckorna och leda till en mer motståndskraftig hästnäring. Detta kommer också att bidra till att möta morgondagens krav på hästvälfärd, hållbarhet och trovärdighet i samhället.
