I slutet av april samlades medlemmarna i övervakningskommittén för Interreg Sverige-Norge i Hamar för det årliga lunch-till-lunch mötet. Kommittén består av representanter från både Norge och Sverige och har en bred sammansättning med representanter från både akademi, näringslivsorganisationer, myndigheter och regionala politiker.

Det blev en innehållsrik samling med både möte och sociala aktiviteter. Inledningen av samlingen hölls på Atlungstad Brenneri. Sektionschef Program- och tjänsteutveckling på Innlandet Fylkeskommune, Erik Hagen presenterade ESPON där Innlandet Fylkeskommune är nationell kontaktpunkt. Dessutom gavs information om ESPON-projektet Ruralplan – Innovative planning in shrinking societies.

Nordiska ministerrådets och gränskommittéernas verksamhet gennomgicks också av Gro Svarstad, ledare av Gränskommittén Innlandet-Dalarna. Därefter följde presentation av verksamheten på Atlungstad Brenneri och middag.

Följande dag genomfördes mötet i övervakningskommittén med genomgång av status för beviljade medel, inkomna ansökningar, utvärdering av programmet och information från närvarande aktörer.

Interregsekretariatet fick i samband med mötet en pratstund med övervakningskommitténsordförare Carl-Johan Klint från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet;

– Hur tycker du att arbetet i den nya programperioden har startat?

 – Mycket bra, den svenska regeringens ambition har varit att fortsätta att utveckla och förbättra programmet för att möta de stora samhällsutmaningarna, inte minst den gröna omställningen. Det stora intresse för att genomföra projekt inom programmet tyder på att vi landat rätt i våra prioriteringar, inleder Carl-Johan Klint.

– Vad är det viktigaste med detta Interreg-samarbetet?

– Att fortsätta att utveckla samarbetet mellan våra båda länder. Vi har en lång tradition av samarbete, fri rörlighet och gränsregionalt utbyte. Men pandemin satte käppar i hjulet för samarbetet. Detta – tillsammans med att klimatrelaterade konsekvenser och utmaningar inte ser några landsgränser – gör samarbete inom programmet kanske viktigare än någonsin, fortsätter Carl-Johan Klint.

– Vad förväntar du dig att programmet ska bidra till/uppnå under innevarande period?

– Här skulle jag vilja återkomma till pandemin och inte minst dess negativa sociala konsekvenser. Programmet kommer att vara ett viktigt verktyg för att återskapa tillit och samarbete. Som exempel vill jag nämna ISO 1 (prioritering En starkare gränsregion) där insatser som bidrar till att minimera gränshinder och utveckla gemensamma strategier och samarbetsformer som bättre utnyttjat gränsregionens samlade kompetens och tillgångar kommer att kunna genomföras, avslutar Carl-Johan Klint.

Nästa möte i övervakningskommittén är till hösten.