I slutet av november blev möte i Övervakningskommittén för Interreg Sverige-Norge-programmet genomfört. Ett av ämnena på mötet var utvärderingen av programmet under programperioden enligt artikel 35 i Interreg-förordningen.
Evaluationsplanen som presenterades på mötet beskriver hur förvaltningsmyndigheten (FM) vid Länsstyrelsen Jämtlands län och den norska förvaltningsorganisationen (NFO), Innlandet fylkeskommune, på uppdrag av övervakningskommittén kommer att genomföra utvärderingsuppdraget för Interreg Sverige-Norge. Här kommer det gränsöverskridande mervärdet och den gröna omställningen att väga tungt, med fokus på klimat och sociala frågor. Utvärderingen bör även granska hur programmet har lyckats med att genomföra småskaliga projekt och vad det specifika Interreg-målet för en starkare gränsregion har tillfört programmet.
Bjørn Terje Andersen, tidigare sekretariatsledare/norsk förvaltningsorganisation, berättar att: – Syftet är att utvärdera Interreg Sverige-Norge-programmet mot de politiska och specifika målen som Europaparlamentet har antagit i relation till det godkända programmet som partnerskapet för gränsregionen har utarbetat.
Bjørn Terje Andersen, som har varit delaktig i de fyra tidigare programperioderna, fortsätter: – Tidigare utvärderingar, inte bara inom Interreg Sverige-Norge-programmet, har pekat på att programmen ofta har bristfällig interventionslogik. Detta är något som EU-kommissionen har arbetat med under flera år i samarbete med olika forskningsmiljöer, ESPON-programmet och ett urval av gränsregioner.
Bjørnar Sæther, professor vid Institutionen för sociologi och samhällsgeografi, Oslo universitet, och ersättare i övervakningskommittén, fortsätter: – Så länge vi har haft Interreg-program har vi haft utvärderingar. Vissa utvärderingar har varit bra och gett mycket insikt som har använts för att vidareutveckla programmen, medan andra inte har varit lika bra. Vi måste fråga oss vad som är de kritiska framgångsfaktorerna? Sekretariatet och övervakningskommittén måste arbeta väl med utlysningstexten och processen som är kopplad till valet av utvärderare framöver. Utvärderarens kompetens kommer att vara avgörande för ett bra resultat.
Bjørnar Sæther lägger till: – Programområdet är enormt geografiskt sett, från Trollhättan i söder till Namsos i nordväst och Örnsköldsvik i nordöst. Samtidigt är programområdet heterogent, där små och stora regioner har olika förutsättningar och möjligheter. Samtidigt finns det några gemensamma mål för hela regionen som är kopplade till en starkare gränsregion och en smartare, grönare och mer social gränsregion. Projekten är verktyg för att Interreg Sverige-Norge ska kunna bidra till att uppnå dessa mål. I utvärderingen är det viktigt att resultaten av projekten ses i ljuset av de olika möjligheter som städer och byar i Nordens Gröna Bälte och Centrala Skandinavien faktiskt har.
Bjørn Terje förstärker detta: – Själva syftet med de gränsöverskridande programmen är att koppla samman städer och samhällen längs gränsen, utnyttja gemensam kunskap och kompetens, och därigenom eliminera gränshinder. Interreg Sverige-Norge-programmet är inte en funktionell gränsregion, utan består av flera städer, samhällen och landsbygdsområden längs gränsen. Därför måste en utvärdering ta hänsyn till dessa premisser och fråga om de investeringar som görs, med tanke på olika närings- och samhällsstrukturer, bidrar till en gemensam framtid för dem som bor, lever och arbetar i de olika gränsregionerna.
Man bör också ta hänsyn till yttre faktorer som påverkar utvecklingen i gränsregionen av politisk och ekonomisk karaktär. Som exempel nämner Bjørn Terje Andersen att den norska kronan är svag i förhållande till euron, vilket innebär att utländska turister får mer för pengarna när de besöker våra destinationer och därmed leder till ökad turism till exempel i Trysil.
Sekretariatet, genom Jenny Lindbäck, kontrollant, och Annica Westerlund, programchef, berättar lite mer om utvärderingsplanen. I utvärderingen under denna programperiod kommer det, förutom utvärderingen av själva genomförandet av programmet, också att göras en tematisk utvärdering som berör ämnet kapitalisering. Kapitalisering innebär att man använder redan befintliga resurser och kunskaper för att få ut mer av ett projekt på lång sikt. Förenklat handlar det om att inte uppfinna hjulet på nytt utan istället ”kapitalisera”, det vill säga bygga vidare på det som redan finns.
– Vi vill få ut så mycket som möjligt av de projektmedel som programmet fördelar, och denna utvärdering kommer förhoppningsvis att ge oss några svar här. Vi kommer att använda resultaten från utvärderingen för att utveckla vår metodik och interventionslogik, avslutar Annica Westerlund.
